Redovisa händelser efter balansdagen
Händelser efter balansdagen är enligt IAS 10 händelser, positiva och negativa, som
inträffar mellan balansdagen och den dag då de finansiella rapporterna godkänns
för utfärdande.
IAS 10 skall tillämpas vid redovisning och upplysning av händelser som inträffar
efter balansdagen. Två typer av händelser kan identifieras enligt IAS 10:
(a) sådana som avser förhållanden som rådde vid balansdagen (justerande händelser
efter balansdagen), och
(b) sådana som avser förhållanden som uppstod efter balansdagen (icke-justerande
händelser efter balansdagen).
I vissa fall skall redovisningsenheter lämna in sin redovisning för godkännande
av aktieägarna efter att redovisningen har utfärdats. I sådana fall är de finansiella
rapporterna enligt IAS 10 godkända för utfärdande vid tidpunkten för utfärdandet,
inte den dag då aktieägarna godkänner redovisningen.
I vissa fall skall företagsledningen i en redovisningsenhet lämna in sin redovisning
för godkännande av styrelsen (som består uteslutande av icke-chefer). I dessa fall
är de finansiella rapporterna enligt IAS 10 godkända för utfärdande när företagsledningen
godkänner dem för inlämning till styrelsen.
En redovisningsenhet skall enligt IAS 10 justera de belopp som redovisas i de finansiella
rapporter för att avspegla justerande händelser efter balansdagen. Följande är exempel
på justerande händelser efter balansdagen som medför krav på justering av redovisade
belopp i de finansiella rapporterna enligt IAS 10, eller krav på att ta upp poster
som inte tidigare tagits upp:
(a) beslut efter balansdagen i domstol som bekräftar att redovisningsenheten hade
en befintlig förpliktelse i slutet av redovisningssperioden. Redovisningensenheten
skall justera tidigare redovisad avsättning avseende detta domstolsmål i enlighet
med IAS 37 (Avsättningar, ansvarsförbindelser och eventualtillgångar) eller redovisa
en ny avsättning. Redovisningsenheten kan inte bara redovisa en ansvarsförbindelse
eftersom domstolsbeslutet ger ytterligare bevis som skall behandlas i enlighet med
IAS 37.
(b) erhållen information efter balansdagen visar att en tillgång borde varit nedskriven
per balansdagen eller att en redovisad nedskrivning borde justeras. Exempel:
(i) en konkursansökan från en kund som inträffar efter balansdagen bekräftar att
en förlust fanns per balansdagen avseende en kundfordran och att redovisningsenheten
därför behöver justera det redovisade beloppet för kundfordringar, och
(ii) försäljningen av enheter i varulagret efter balansdagen kan vittna om deras
nettoförsäljningsvärde per balansdagen.
(c) anskaffningsvärdet för tillgångar har bestämts efter balansdagen eller att intäkter
från sålda tillgångar erhållits efter balansdagen.
(d) belopp avseende vinstdelning och bonus har bestämts efter balansdagen för vilka
det fanns en befintlig förpliktelse per balansdagen att göra en utbetalning (se IAS 19 Ersättningar till anställda).
(e) Upptäckt av bedrägeri eller fel som visar att de finansiella rapporterna är
felaktiga.
En redovisningsenhet skall enligt IAS 10 inte justera belopp som redovisats i de
finansiella rapporterna för att återspegla icke-justerande händelser efter balansdagen.
Ett exempel på en icke-justerande händelse efter balansdagen är en minskning i marknadsvärdet
för en investering mellan balansdagen och datumet då det finansiella rapporterna
godkänns för utfärdande.
Om en redovisningsenhet fastställer utdelning till innehavare av egetkapitalinstrument
(enligt definitionen i IAS 32 Finansiella instrument: Presentation) efter balansdagen
skall redovisningsenheten inte enligt IAS 10 redovisa denna utdelning som en skuld
per balansdagen.
Om utdelning fastställts efter balansdagen men före det att de finansiella rapporterna
har godkänts för utfärdande skall enligt IAS 10 inte utdelningen redovisas som en
skuld per balansdagen eftersom ingen skyldighet till utbetalning föreligger vid
denna tidpunkt. Upplysning om sådan utdelning skall lämnas i en not i enlighet med
IAS 1 (Utformning av finansiella rapporter).
Ett redovisningsenhet skall inte upprätta sina finansiella rapporter enligt fortlevnadsprincipen
om företagsledningen efter balansdagen antingen anger att den avser att avveckla
företaget eller att upphöra med verksamheten, eller att det inte finns något annat
realistiskt
alternativ än att göra så.
Vid en försämring av rörelseresultatet och den finansiella ställningen efter balansdagen
kan det vara nödvändigt att överväga om "going concern" antagandet fortfarande är
lämpligt. Om "going concern" antagandet inte längre är lämpligt är effekten så genomgripande
att IAS 10 kräver en grundläggande omarbetaning av redovisningen snarare än en anpassning
av belopp i redovisningen.
IAS 1 anger krav på upplysningar om:
(a) de finansiella rapporterna inte upprättas enligt fortlevnadsprincipen, eller
(b) företagsledningen är medveten om väsentliga osäkerhetsfaktorer i samband med
händelser eller förhållanden som innebär betydande tveksamheter gällande redovisningsenhetens
förmåga att fortsätta som en "going concern". De händelser eller förhållanden som
kräver upplysningar kan uppstå efter balansdagen.
En redovisningsenhet skall enligt IAS 10 lämna upplysning om den dag då de finansiella
rapporterna godkänts för utfärdande och vem som gav detta godkännande. Om redovisningsenhetens
ägare eller andra har befogenhet att ändra de finansiella rapporterna efter utfärdandet
skall redovisningsenheten lämna upplysning om detta faktum.
Det är viktigt för läsarna att veta när de finansiella rapporterna godkänts för
utfärdande enligt IAS 10 eftersom redovisningen inte återspeglar händelser efter
detta datum.
Om en redovisningsenhet får information efter balansdagen om förhållanden som förelåg
per balansdagen skall redovisningsenheten enligt IAS 10 uppdatera
de upplysningar som rör dessa förhållanden i enlighet med den nya informationen.
I vissa fall måste en redovisningsenhet uppdatera upplysningar i redovisningen för
att återspegla information som erhållits efter balansdagen även när denna information
inte påverkar de belopp som redovisas i de finansiella rapporterna enligt IAS 10.
Ett exempel på behovet av att uppdatera upplysningar är när bevis blir tillgängliga
efter balansdagen om en ansvarsförbindelse som fanns per balansdagen. Förutom att
överväga om redovisningsenheten bör inkludera eller ändra en avsättning enligt IAS
37 skall redovisningsenheten uppdatera upplysningarna om ansvarsförbindelsen mot
bakgrund av denna nya bevisning.
Om icke-justerande händelser efter balansdagen är väsentliga kan ett utelämnande
av upplysningar om dessa händelser påverka de ekonomiska beslut som användarna fattar
baserat på redovisningen enligt IAS 10. En redovisningsenhet skall enligt IAS 10
lämna följande upplysningar för varje väsentlig kategori av icke-justerande händelser
som inträffat efter balansdagen:
(a) typen av händelse, och
(b) en uppskattning av händelsen finansiella effekt eller en uppgift om att en sådan
uppskattning kan inte göras.
Följande händelser är exempel på icke-justerande händelser efter balansdagen enligt
IAS 10 som normalt måste redovisas som väsentliga händelser efter balansdagen:
(a) ett stort rörelseförvärv efter balansdagen (IFRS 3 Rörelseförvärv kräver särskilda
upplysningar i sådana fall) eller avyttring av ett större dotterbolag;
(b) tillkännagivande av en plan av avsluta en verksamhet;
(c) större inköp av tillgångar, klassificering av tillgångar som innehav för försäljning
i enlighet med IFRS 5 (Anläggningstillgångar som innehas för försäljning och avvecklade
verksamheter), andra avyttringar av tillgångar, eller statlig expropriation av större
tillgångar;
(d) en förstörd produktionsanläggning på grund av en brand efter balansdagen; (e)
tillkännagivande eller genomförande av en större omstrukturering (se IAS 37); (f)
större aktietransaktioner efter balansdagen (IAS 33 kräver att redovisningsenheten
lämnar beskrivningar av sådana transaktioner utom när det gäller nyemissioner eller
fondemissioner, aktieuppdelningar eller omvända aktieuppdelningar vilka skall justeras
enligt IAS 33);
(g) onormalt stora förändringar efter balansdagen i tillgångspriser eller växelkurser;
(h) förändringar i skattesatser eller skatteregler som är beslutade efter balansdagen
och som har en betydande inverkan på aktuella och uppskjutna skattefordringar och
skatteskulder (se IAS 12 Inkomstskatter);
(i) ingående av betydande förpliktelser eller ansvarsförbindelser, exempelvis genom
utfärdande av betydande garantier, och
(j) större tvister som uppkommit enbart på grund av händelser som inträffat efter
balansdagen.
Uppdaterad: 2009-10-01