MenyArsredovisning.biz
Årsredovisning enligt IFRS
Vilka redovisningsnormer skall tillämpas?
Tillgångar, skulder, intäkter och kostnader
Första gången en rekommendation tillämpas
Utformning av finansiella rapporter
Delårsrapportering
Redovisning av rörelsesegment
Händelser efter balansdagen
Anläggningstillgångar till försäljning och verksamheter under avveckling
Byte av redovisningsprincip, ändrade uppskattningar och fel
Kassaflödesanalys
Redovisning av pensionsplaner
Immateriella tillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Förvaltningsfastigheter
Jordbruk och skogsbruk
Prospektering efter samt utvärdering av mineraltillgångar
Finansiella instrument
Varulager
Leasingavtal
Entreprenader och entreprenaduppdrag
Avsättningar, ansvarförbindelser och eventualtillgångar
Intäkter
Statliga bidrag och stöd
Nedskrivningar
Ersättningar till anställda
Aktierelaterade ersättningar
Försäkringsavtal
Lånekostnader
Inkomstskatter
Resultat per aktie
Upplysningar om närstående
Upplysningskrav för K2 aktiebolag enligt BFNAR 2008:1
Källförteckning
Länktips

Redovisa nedskrivningar

Ett nedskrivningsbehov utgör det belopp med vilket det redovisade värdet för en tillgång eller en kassagenererande enhet överstiger återvinningsvärdet enligt IAS 36 och när ett nedskrivningsbehov föreligger skall en nedskrivning göras.

Återvinningsvärdet är det högsta av nettoförsäljningsvärdet (verkligt värde minus försäljningskostnader) och nyttjandevärdet enligt IAS 36. Nyttjandevärdet är nuvärdet av de framtida kassaflöden som förväntas kunna erhållas från en tillgång eller kassagenererande enhet.

IAS 36 anger de metoder som en redovisningsenhet skall tillämpa för att försäkra sig om att dess tillgångar inte värderas högre än återvinningsvärdet.

En redovisningsenhet skall enligt IAS 36 i slutet av varje rapporteringsperiod utvärdera om det finns någon indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde. Om någon sådan indikation finns skall redovisningsenheten beräkna återvinningsvärdet för tillgången.

Oavsett om det finns någon indikation på ett nedskrivningsbehov eller inte skall en redovisningsenhet också enligt IAS 36:

(a) testa en immateriell tillgång med obegränsad nyttjandeperiod eller en immateriell tillgång som ännu inte är tillgängliga för användning årligen för nedskrivningsbehov genom att jämföra dess redovisade värde med återvinningsvärdet. Denna prövning av nedskrivningsbehovet kan utföras när som helst under ett räkenskapsår förutsatt att den utförs vid samma tidpunkt varje år. Olika immateriella tillgångar kan prövas för nedskrivningsbehov vid olika tidpunkter. Men om en immateriell tillgång redovisades för första gången under räkenskapsåret skall den testas för nedskrivningsbehov före utgången av redovisningsperioden.
(b) goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv skall testas för nedskrivningsbehov årligen i enlighet med punkterna 80-99 i IAS 36.

Vid bedömningen av om det finns någon indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde skall redovisningsenheten som ett minimum beakta följande enligt IAS 36:

(a) om en tillgångs marknadsvärde under perioden har minskat väsentligt mer än vad som kan förväntas till följd av tidens gång eller normal användning.
(b) väsentliga förändringar med en negativ effekt på företaget har ägt rum under perioden eller kommer att äga rum inom en snar framtid i den tekniska, marknadsmässiga, ekonomiska eller rättsliga miljön i vilken företaget verkar eller på marknaden som tillgången tillhör.
(c) marknadsräntorna eller andra avkastningskrav har ökat under perioden och dessa ökningar kan komma att påverka den diskonteringsränta som används för att beräkna en tillgångs nyttjandevärde och minska återvinningsvärdet väsentligt.
(d) det redovisade värdet av nettotillgångarna (eget kapital) i företaget är större än börsvärdet.
(e) det finns bevis för inkurans eller fysisk skada avseende en tillgång.
(f) betydande förändringar med en negativ effekt på företaget har ägt rum under perioden eller förväntas äga rum inom en snar framtid som påverkar omfattningen eller sättet för tillgångens användning.
(g) det finns bevis från interna rapporter som visar på att det ekonomiska resultatet av en tillgång är eller kommer att bli sämre än väntat.
(h) för en investering i ett dotterföretag, gemensamt styrda företag och intresseföretag, redovisar ägarföretaget en utdelning från investeringen och bevis finns tillgängliga som visar att:
(i) det redovisade värdet av investeringen i moderföretagets redovisning överskrider det redovisade värdet i koncernredovisningen av investeringsobjektets nettotillgångar, inklusive tillhörande goodwill, eller
(ii) utdelningen överstiger nettoresultatet för dotterföretaget, det gemensamt styrda företaget och intresseföretaget under den period då utdelning lämnas.

Följande faktorer skall återspeglas i beräkningen av en tillgångs nyttjandevärde enligt IAS 36:

(a) en uppskattning av de framtida kassaflöden som redovisningsenheten förväntar sig erhålla från tillgången;
(b) förväntningar om eventuella variationer i storleken eller tidpunkten för dessa framtida kassaflöden,
(c) tidsvärdet av pengar, representerat av den gällande riskfria marknadsräntan;
(d) priset för risken i tillgången, och
(e) andra faktorer såsom bristande likviditet, vilket marknadsaktörer skulle återspegla i prissättningen av de framtida kassaflöden som redovisningsenheten förväntar sig att erhålla från tillgången.

Vid beräkning av nyttjandevärdet skall en redovisningsenhet enligt IAS 36:

(a) basera kassaflödesprognoser på rimliga och verifierbara antaganden som utgör företagsledningens bästa uppskattning av de ekonomiska förhållanden som kommer att råda under den återstående nyttjandeperiod av tillgången. Större vikt skall tillmätas externa bevis.
(b) basera kassaflödesprognoser på den senaste finansiella budgeten/prognosen som godkänts av företagsledningen, hänyn skall dock inte tas till uppskattade framtida inbetalningar eller utbetalningar som väntas uppstå på grund av framtida omstruktureringar eller från förbättringar av tillgångens prestanda. De uppskattningar som baseras på dessa budgetar/prognoser skall omfatta en period om högst fem år såvida inte en längre period kan motiveras.
(c) uppskattade framtida kassaflöden bortom den period som omfattas av de den senaste budgeten/prognosen skall ske genom extrapolering baserat på denna budget/prognos med antagande om en oförändrad eller avtagande tillväxttakt om inte en ökande tillväxttakt kan motiveras. Tillväxttakten får inte överstiga den långsiktiga genomsnittliga tillväxttakten för de produkter, branscher eller länder där redovisningsenheten är verksam, eller för marknaden där tillgången används, om inte en högre nivå kan motiveras.

Uppskattningar av framtida kassaflöden skall enligt IAS 36 innehålla:

(a) beräkningar av inbetalningar från den fortsatta användningen av tillgången,
(b) prognoser över utbetalningar som är nödvändiga för att generera inbetalningar från fortsatt användning av tillgången (inklusive utbetalningar för att förbereda tillgången för användning) och kan hänföras direkt, eller fördelas på ett rimligt och konsekvent sätt, till tillgången, och
(c) nettokassaflödena som eventuellt erhålls eller erläggs vid avyttring av tillgången när nyttjandeperioden är slut.

Framtida kassaflöden skall uppskattas för tillgången i sitt befintliga skick enligt IAS 36. Uppskattningar av framtida kassaflöden ska inte omfatta uppskattade framtida inbetalningar eller utbetalningar som förväntas uppstå:

(a) vid en framtida omstrukturering som redovisningsenheten ännu inte bundit sig till, eller
(b) vid en förbättring av tillgångens prestanda.

Uppskattningar av framtida kassaflöden skall enligt IAS 36 inte omfatta:

(a) inbetalningar eller utbetalningar från finansieringsverksamheten; eller
(b) inbetalningar eller utbetalningar av inkomstskatter.

Uppskattningen av det nettokassaflöde som väntas erhållas eller erläggas vid avyttringen av en tillgång vid slutet av nyttjandeperioden skall vara det belopp som en redovisningsenhet räknar med att erhålla vid en försäljning mellan kunniga och villiga parter på armlängds avstånd med avdrag för uppskattade avyttringskostnader enligt IAS 36.

Diskonteringsräntan skall utgöras av ett avkastningskrav före skatt enligt IAS 36 som skall avspegla marknadens gällande bedömningar av:

(a) pengars tidsvärde, och
(b) de risker som är specifika för den tillgång vilka inte tagits hänsyn till i uppskattningarna av det framtida kassaflödet.

Om, och endast om, återvinningsvärdet för en tillgång understiger dess redovisade värde skall det redovisade värdet på tillgången skrivas ned till sitt återvinningsvärde enligt IAS 36. Denna reducering utgör en nedskrivning.

En nedskrivning skall omedelbart redovisas som kostnad i resultaträkningen enligt IAS 36 såvida inte tillgången redovisas till omvärderat belopp i enlighet med en annan standard (till exempel i enlighet med omvärderingsmetoden i IAS 16). Eventuell nedskrivning av en omvärderad tillgång skall behandlas som en omvärderingsförlust i enlighet med denna andra standard.

När det beräknade beloppet för en nedskrivning är större än det redovisade värdet för den nedskrivna tillgången skall en redovisningsenhet redovisa en skuld om, och endast om, det krävs av en annan standard enligt IAS 36.

Efter att en nedskrivning har redovisats skall avskrivningarna för tillgången justeras i kommande perioder för att fördela tillgångens reviderade redovisade värde exklusive dess restvärde på ett systematiskt sätt över dess återstående nyttjandeperiod enligt IAS 36.

Om det finns indikationer på att en tillgång kan ha minskat i värde skall återvinningsvärdet beräknas för denna tillgång enligt IAS 36. Om det inte är möjligt att fastställa återvinningsvärdet för enskilda tillgångar skall en redovisningsenhet bestämma återvinningsvärdet för den kassagenererande enhet till vilken tillgången hör (tillgångens kassagenererande enhet).

Om det finns en aktiv marknad för de produkter som produceras av en tillgång eller grupp av tillgångar skall denna tillgång eller grupp av tillgångar identifieras som en kassagenererande enhet enligt IAS 36 även om en del eller hela produktionen används internt. Om de inbetalningar som genereras av varje tillgång eller kassagenererande enhet påverkas av internprissättning skall redovisningsenheten använda företagsledningens bästa uppskattning av framtida marknadspriser som skulle avtalats vid transaktioner på armlängds avstånd för att uppskatta:

(a) framtida inbetalningar som används för att fastställa tillgångens eller den kassagenererande enhetens nyttjandevärde; och
(b) framtida utbetalningar som används för att bestämma nyttjandevärdet för andra tillgångar eller kassagenererande enheter som berörs av internprissättningen.

Kassagenererande enheter skall identifieras konsekvent från en period till en annan för samma tillgång eller typer av tillgångar såvida inte en förändring är motiverad enligt IAS 36. En kassagenererande enhet är den minsta identifierbara grupp av tillgångar som genererar inbetalningar som i stor grad är oberoende av de inbetalningar som genereras från andra tillgångar eller grupper av tillgångar enligt IAS 36.

Det redovisade värdet för en kassagenererande enhet skall fastställas på ett sätt som överensstämmer med hur återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten bestäms enligt IAS 36.

Vid nedskrivningstest av goodwill som förvärvats i ett företagsförvärv skall enligt IAS 36, från förvärvstidpunkten, goodwill fördelas på var och en av förvärvarens kassagenererande enheter, eller grupper av kassagenererande enheter, som förväntas dra nytta av synergier i företagskombinationen, oavsett om andra tillgångar eller skulder i det förvärvade företaget fördelats till dessa kassagenererande enheter eller grupper av kassagenererande enheter eller inte. Varje kassagenererande enhet eller grupp av kassagenererande enheter som goodwill har fördelats till skall:

(a) representera den lägsta nivån inom företaget där goodwill övervakas i den interna styrningen, och
(b) inte vara större än ett rörelsesegment som bestämts i enlighet med IFRS 8 (Rörelsesegment).

Om den initiala fördelningen av goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv inte kan avslutas före utgången av det räkenskapsår då företagsförvärvet skett skall denna initiala fördelning vara klar före utgången av det första räkenskapsår som inleds efter förvärvstidpunkten enligt IAS 36.

Om goodwill har allokerats till en kassagenererande enhet och redovisningsenheten avyttrar en verksamhet inom den här enheten skall den goodwill som är förknippad med den här avyttrade verksamheten enligt IAS 36:

(a) inkluderas i det redovisade värdet för verksamheten vid fastställandet av vinsten eller förlusten avseende avyttringen, och
(b) mätas på grundval av det relativa värdet avseende den verksamhet som avyttras och den del av den kassagenererande enheten som behålls om inte redovisningsenheten kan visa att någon annan metod bättre återspeglar den goodwill som hör till den avyttrade verksamheten.

Om en redovisningsenhet omorganiserar sin rapporteringsstruktur på ett sätt som förändrar sammansättningen av en eller flera kassagenererande enheter till vilka goodwill har fördelats skall goodwill omfördelas till de berörda enheterna enligt IAS 36. Denna omfördelning skall utföras med en relativvärdemetod (procentuell fördelning) som liknar den som används när en redovisningsenhet avyttrar en verksamhet inom en kassagenererande enhet om inte redovisningsenheten kan visa att någon annan metod bättre återspeglar den goodwill som förknippas med de omorganiserade enheterna.

När goodwill hör till en kassagenererande enhet men inte har fördelats till den är kassagenererande enheten skall den kassagenerande enheten testas för nedskrivningsbehov enligt IAS 36 när det finns en indikation på att enheten kan ha minskat i värde genom att jämföra enhetens redovisade värde, exklusive goodwill, med återvinningsvärdet. Eventuell nedskrivning ska redovisas i enlighet med punkt 104 i IAS 36.

En kassagenererande enhet till vilken goodwill har fördelats skall testas för nedskrivningsbehov årligen enligt IAS 36, och närhelst det finns en indikation på att den kassagenerande enheten kan ha minskat i värde, genom att jämföra det redovisade värdet för den kassagenererande enheten, inklusive goodwill, med återvinningsvärdet för enheten. Om återvinningsvärdet för den kassagenererande enheten överstiger det redovisade värdet för den kassagenererande enheten skall enheten och den goodwill som tilldelats den här enheten inte anses ha minskat i värde. Om det redovisade värdet för den kassagenererande enheten överstiger återvinningsvärdet för enheten skall redovisningsenheten redovisa nedskrivning i enlighet med punkt 104 i IAS 36.

Det årliga nedskrivningstestet för en kassagenererande enhet till vilken goodwill har fördelats kan utföras när som helst under ett räkenskapsår förutsatt att testet utförs vid samma tidpunkt varje år. Olika kassagenererande enheter kan testas för nedskrivningsbehov vid olika tidpunkter. Om en del eller all goodwill som fördelats till en kassagenererande enhet har förvärvats i ett företagsförvärv under det aktuella räkenskapsåret skall redovisningsenheten göra ett nedskrivningstest av den kassagenererande enheten före utgången av det aktuella räkenskapsåret.

Om de tillgångar som tillhör en kassagenererande enhet till vilken goodwill har tilldelats testas för nedskrivningsbehov vid samma tidpunkt som den kassagenererande enheten som innehåller goodwill skall dessa tillgångar enligt IAS 36 testas för nedskrivningsbehov innan det att den kassagenerande enheten som innehåller goodwill testas för nedskrivningsbehov. Om de kassagenererande enheter som tillhör en grupp av kassagenererande enheter till vilken goodwill har fördelats testas för nedskrivningsbehov vid samma tidpunkt som den grupp av kassagenererande enheter som innehåller goodwill skall de enskilda kassagenererande enheterna testas för nedskrivningsbehov innan den grupp av kassagenererande enheter som innehåller goodwill testas för goodwill.

Den senaste detaljerade beräkningen av återvinningsvärdet som gjorts i en tidigare period avseende en kassagenererande enhet till vilken goodwill har tilldelats kan användas vid nedskrivningstestet för denna kassagenererande enheten under den aktuella perioden förutsatt att samtliga av följande kriterier är uppfyllda enligt IAS 36:

(a) de tillgångar och skulder som ingår i den kassagenererande enheten inte har förändrats nämnvärt sedan den senaste beräkningen av återvinningsvärdet;
(b) det senast beräknade återvinningsvärdet uppgick till ett belopp som översteg det redovisade värdet för den kassagenerande enheten med avsevärd marginal, och
(c) baserat på en analys av inträffade händelser och förändrade omständigheter sedan den senaste beräkningen av återvinningsvärdet bedöms sannolikheten vara ytterst liten att det aktuella återvinningsvärdet skulle vara mindre än det redovisade värdet.

Vid ett nedskrivningstest av en kassagenererande enhet skall en redovisningsenhet identifiera alla gemensamma tillgångar som avser den kassagenererande enhet som är föremål för översyn enligt IAS 36. Gemensamma tillgångar är andra tillgångar än goodwill som bidrar till framtida kassaflöden för både den kassagenererande enhet som granskas och andra kassagenererande enheter enligt IAS 36. Om en del av det redovisade värdet av de gemensamma tillgångarna:

(a) kan fördelas på ett rimligt och konsekvent sätt till denna enhet skall redovisningsenheten jämföra det redovisade värdet för den kassagenerande enheten, inklusive andelen av det redovisade värdet för de gemensamma tillgångar som fördelats till enheten, med återvinningsvärdet. Eventuell nedskrivning ska redovisas i enlighet med punkt 104 i IAS 36.
(b) inte kan fördelas på ett rimligt och konsekvent sätt till den kassagenererande enheten skall redovisningsenheten:
(i) jämföra det redovisade värdet för den kassagenererande enheten, exklusive gemensamma tillgångar, med dess återvinningsvärde och redovisa eventuell nedskrivning i enlighet med punkt 104 i IAS 36;
(ii) identifiera den minsta grupp av kassagenererande enheter som innehåller kassagenererande enheter under granskning till vilka en del av det redovisade värdet av de gemensamma tillgångarna kan fördelas på ett rimligt och konsekvent sätt, och
(iii) jämföra det redovisade värdet för denna grupp av kassagenererande enheter, inklusive det redovisade värdet för den del av de gemensamma tillgångarna som tilldelats denna grupp av enheter, med återvinningsvärdet för gruppen av kassagenerande enheter. Eventuell nedskrivning ska redovisas i enlighet med punkt 104 i IAS 36.

En nedskrivning skall redovisas för en kassagenererande enhet (den minsta grupp av kassagenererande enheter som goodwill eller gemensamma tillgångar har fördelats till) om, och endast om, återvinningsvärdet för enheten (gruppen av enheter) är mindre än det redovisade värdet för enheten (gruppen av enheter) enligt IAS 36. Nedskrivningen skall minska det redovisade värdet för tillgångarna i den kassagenerande enheten (gruppen av enheter) i följande ordning:

(a) först skall det redovisade värdet av goodwill som fördelats till den kassagenererande enheten (grupp av enheter) minskas, och
(b) därefter skall det redovisade värdet för övriga tillgångar i den kassagenerande enheten (gruppen av enheter) minskas proportionellt på grundval av det redovisade värdet för varje tillgång i enheten (gruppen av enheter).  Denna minskning av redovisade värden skall redovisas som nedskrivningar på enskilda tillgångar och redovisas i enlighet med punkt 60 i IAS 36.

När nedskrivningar tilldelades till enskilda tillgångar skall en redovisningsenhet enligt IAS 36 inte minska det redovisade värdet för en tillgång under det högsta av följande:

(a) nettoförsäljningsvärdet (verkligt värde minus försäljningskostnader);
(b) nyttjandevärdet (om fastställbart), och
(c) noll.

Beloppet för den nedskrivning som annars skulle ha tilldelats tillgången skall fördelas proportionellt på övriga tillgångar i enheten (gruppen av enheter) enligt IAS 36.

Efter att nedskrivningar har gjorts enligt kraven ovan skall en skuld enligt IAS 36 redovisas för det återstående beloppet av en nedskrivning för en kassagenererande enhet om, och endast om, det krävs av en annan IFRS.

En redovisningsenhet skall vid slutet av varje rapporteringsperiod enligt IAS 36 bedöma om det finns någon indikation på att en redovisad nedskrivning för en tillgång, annan än goodwill, under tidigare perioder representerar ett nedskrivningsbehov som inte längre finns eller som har minskat. Om en sådan indikation finns skall redovisningsenheten beräkna återvinningsvärdet för tillgången.

Vid bedömningen av om det finns någon indikation på att en redovisad nedskrivning i tidigare perioder för en tillgång förutom goodwill inte längre representarar ett nedskrivningsbehov eller ett nedskrivningsbehov som har minskat skall redovisningsenheten beakta minst följande indikationer enligt IAS 36:

(a) tillgångens marknadsvärde har ökat väsentligt under perioden.
(b) väsentliga förändringar med en gynnsam effekt på redovisningsenheten har ägt rum under perioden, eller kommer att äga rum inom en snar framtid, i den tekniska, marknadsmässiga, ekonomiska eller rättsliga miljön där redovisningsenheten bedriver sin verksamhet eller på den marknad där tillgången används.
(c) marknadsräntorna eller andra avkastningskrav på investeringar har minskat under perioden och dessa minskningar kommer sannolikt att påverka den diskonteringsränta som används för att beräkna tillgångens nyttjandevärde och öka återvinningsvärdet väsentligt.
(d) betydande förändringar med en gynnsam effekt på redovisningsenheten har ägt rum under perioden, eller förväntas äga rum inom en snar framtid, som påverkar omfattningen eller sättet för tillgångens användning. Dessa förändringar innefattar utgifter under perioden som uppkommit för att förbättra tillgångens prestanda eller för att omstrukturera den verksamhet som tillgången tillhör.
(e) det finns bevis från interna rapporter som visar att de ekonomiska resultaten avseende tillgången är, eller kommer att bli, bättre än väntat.

En nedskrivning som redovisats under tidigare perioder avseende en tillgång förutom goodwill skall återföras om, och endast om, det har det skett en förändring sedan den senaste nedskrivningen redovisades i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet enligt IAS 36. Om detta är fallet skall det redovisade värdet för tillgången ökas till återvinningsvärdet och ökningen utgör då en återföring av en nedskrivning.

Det ökade redovisade värdet för en tillgång förutom goodwill efter en återföring av en nedskrivning får inte överstiga det redovisade värde som skulle ha redovisats (efter avdrag för avskrivningar) om inte någon nedskrivning hade redovisats för tillgången under tidigare redovisningsperioder enligt IAS 36.

En återföring av en nedskrivning för en tillgång förutom goodwill skall enligt IAS 36 redovisas omedelbart i resultaträkningen såvida inte tillgången redovisats till omvärderat belopp i enlighet med en annan IFRS (t.ex. omvärderingsmetoden i IAS 16). En återföring av en nedskrivning avseende en omvärderad tillgång skall behandlas som en omvärderingsvinst i enlighet med denna andra IFRS.

Efter att en återföring av en nedskrivning har redovisats skall avskrivningarna för tillgången justeras under kommande perioder enligt IAS 36 genom att tillgångens reviderade redovisade värde exklusive dess restvärde (i förekommande fall) på ett systematisk sätt fördelas över tillgångens återstående nyttjandeperiod.

En återföring av en nedskrivning för en kassagenererande enhet skall fördelas till de tillgångar som ingår i enheten, med undantag för goodwill, enligt en proportionell fördelning med hänsyn tagen till de redovisade värdena för dessa tillgångar enligt IAS 36. Dessa ökningar av redovisade värden skall behandlas som återföringar av nedskrivningar för enskilda tillgångar och redovisas i resultaträkningen omedelbart om dessa tillgångar inte redovisas enligt omvärderingsmetoden enligt en annan IFRS. En återföring av en nedskrivning avseende en omvärderad tillgång skall behandlas som en omvärderingsvinst i enlighet med denna andra IFRS.

Vid fördelningen av återförd nedskrivning avseende en kassagenererande enhet till enskilda tillgångar får det redovisade värdet för en enskild tillgång enligt IAS 36 inte överstiga det lägsta av:

(a) återvinningsvärdet, och
(b) det redovisade värde som skulle ha fastställts (efter avdrag för avskrivningar) om ingen nedskrivning hade redovisats för tillgången under tidigare redovisningsperioder.

Beloppet för den återföring av nedskrivning som annars skulle ha tilldelats tillgången skall fördelas proportionellt på övriga tillgångar i den kassagenerande enheten, med undantag för goodwill, enligt IAS 36.

En nedskrivning av goodwill får inte återföras i en efterföljande period enligt IAS 36.

En redovisningsenhet skall enligt IAS 36 lämna följande upplysningar för varje slag av tillgångar:

(a) beloppet för de nedskrivningar som har redovisats i resultaträkningen under perioden och de poster i resultaträkningen där dessa nedskrivningar ingår.
(b) beloppet för återföringar av nedskrivningar som har redovisats i resultaträkningen under perioden och de poster i resultaträkningen där dessa återföringar ingår.
(c) beloppet för nedskrivningar av omvärderade tillgångar som har redovisats som omvärderingsdifferenser under perioden.
(d) beloppet för återföringar av nedskrivningar på omvärderade tillgångar som har redovisats som omvärderingsdifferenser under perioden.

En redovisningsenhet som lämnar information om rörelsesegment i enlighet med IFRS 8 skall lämna följande upplysningar för varje rörelsesegment enligt IAS 36:

(a) beloppet för nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen och som redovisats som omvärderingsdifferenser under perioden.
(b) beloppet för återföringar av nedskrivningar som redovisats i resultaträkningen och som redovisats som omvärderingsdifferenser under perioden.

En redovisningsenhet skall enligt IAS 36 lämna följande upplysningar för varje väsentlig nedskrivning eller återföring av nedskrivning som har redovisats under perioden för en enskild tillgång, inklusive goodwill, eller en kassagenererande enhet:

(a) de händelser och omständigheter som initierade redovisningen av en nedskrivning eller en återföring av en nedskrivning.
(b) beloppet för den redovisade nedskrivningen eller den återförda nedskrivningen.
(c) för en enskild tillgång:
(i) tillgångsslaget och
(ii) om enheten upplyser om rörelsesegment i enlighet med IFRS 8, det rörelsesegment till vilken tillgången hör.
(d) för en kassagenererande enhet:
(i) en beskrivning av den kassagenererande enheten (exempelvis om det är en produktlinje, en anläggning, en affärstransaktion, ett geografiskt område eller ett rörelssegment enligt IFRS 8);
(ii) beloppet för nedskrivningen eller återföringen fördelat på tillgångsslag och, om enheten upplyser om rörelsesegment i enlighet med IFRS 8, rörelsesegment och
(iii) om sammansättningen av tillgångar i den kassagenererande enheten har förändrats sedan den tidigare uppskattningen av den kassagenererande enhetens återvinningsvärdet, en beskrivning av nuvarande och tidigare sätt att fördela tillgångar till kassagenererande enheter och skälen till den förändrade metoden för att identifiera kassagenererande enheter.
(e) om återvinningsvärdet för tillgången (kassagenererande enheter) är dess nettoförsäljningsvärde (verkligt värde minus försäljningskostnader) eller dess nyttjandevärde.
(f) om återvinningsvärdet utgörs av nettoförsäljningsvärdet (verkligt värde minus försäljningskostnader), den grund som används för att fastställa nettoförsäljningsvärdet (t.ex. huruvida det verkliga värdet fastställs genom hänvisning till en aktiv marknad).
(g) om återvinningsvärdet utgörs av nyttjandevärdet, den diskonteringsränta som används i nuvarande uppskattning och tidigare uppskattning av nyttjandevärde.

För oväsentliga nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar avseende enskilda tillgångar och kassagenererande enheter skall redovisningsenheten lämna följande information om det återstående totalbeloppet för nedskrivningar och det återstående totalbeloppet för återföringar av nedskrivningar som redovisats under perioden enligt IAS 36:

(a) de viktigaste tillgångsslag som påverkats av nedskrivningarna och de viktigaste tillgångsslag som påverkas av återföringarna av nedskrivningar.
(b) de viktigaste händelserna och omständigheterna som ledde till att dessa nedskrivningar och återföringar av nedskrivningar redovisades.

Om någon del av den goodwill som förvärvats i ett rörelseförvärv under redovisningsperioden inte har tilldelats en kassagenererande enhet (grupp av kassagenererande enheter) vid slutet av rapporteringsperioden skall detta belopp av ofördelad goodwill redovisas tillsammans med de skäl som ligger bakom att detta belopp av goodwill fortfarande är ofördelat enligt IAS 36.

En redovisningsenhet skall enligt IAS 36 lämna de uppgifter som krävs enligt (a) till (f) för varje kassagenererande enhet (grupp av enheter) för vilken det redovisade värdet avseende goodwill eller immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod är betydande i jämförelse med redovisningsenhetens totala redovisade värde för goodwill eller immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod:

(a) det redovisade värdet av goodwill som fördelats till den kassagenererande enheten (gruppen av enheter).
(b) det redovisade värdet av immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod som fördelats till den kassagenererande enheten (gruppen av enheter).
(c) den grund på vilken enhetens (gruppen av enheter) återvinningsvärde har bestämts (dvs. nyttjandevärde eller nettoförsäljningsvärde).
(d) om enhetens (gruppen av enheter) återvinningsvärde baseras på nyttjandevärde:
(i) en beskrivning av varje viktigt antagande som företagsledningen har baserat sina kassaflödesprognoser på avseende den period som den senaste budgeten/prognosen sträcker sig över. Viktiga antaganden är sådana faktorer som enhetens (gruppen av enheter) återvinningsvärde är allra mest känsligt för.
(ii) en beskrivning av företagsledningens metod för att fastställa värdena för varje viktigt antagande, huruvida dessa värden återspeglar tidigare erfarenheter eller, i förekommande fall, är förenliga med externa källor av information, och om inte, hur och varför de skiljer sig från tidigare erfarenheter eller externa informationskällor.
(iii) den tidsperiod under vilken företagsledningen har prognostiserade kassaflöden baserat på finansiella budgetar / prognoser som godkänts av ledningen och när en tidsperiod längre än fem år används för en kassagenererande enhet (grupp av enheter), en förklaring till varför denna långa prognosperiod är motiverad.
(iv) den tillväxttakt som används för att extrapolera kassaflödesprognoser utöver den period som omfattas av den senaste budgeten och prognosen, och motiven till att använda en tillväxttakt som överstiger den långsiktiga genomsnittliga tillväxttakten för de produkter, branscher, länder där företaget är verksamt eller på den marknad där den kassagenererande enheten (grupp av enheter) används.
(v) diskonteringsräntan som tillämpas på kassaflödesprognoserna.
(e) om den kassagenererande enhetens (gruppen av enheter) återvinningsvärde baseras på nettoförsäljningsvärde, den metod som använts för att fastställa verkligt värde minus försäljningskostnader. Om nettoförsäljningsvärdet inte fastställs med hjälp av ett marknadspris för den kassagenererande enheten (gruppen av enheter) skall följande information också lämnas:
(i) en beskrivning av varje viktigt antagande som företagsledningen har använt för att fastställa nettoförsäljningsvärdet (verkligt värde minus försäljningskostnader). Viktiga antaganden är sådana för vilka den kassagenererande enhetens (gruppen av enheter) återvinningsvärde är mest känsligt.
(ii) en beskrivning av företagsledningens metod för att fastställa värdet (eller värdena) för varje viktigt antagande, huruvida dessa värden återspeglar tidigare erfarenheter eller, i förekommande fall, är förenliga med externa källor av information, och om inte, hur och varför de skiljer sig från tidigare erfarenheter eller externa informationskällor. Om nettoförsäljningsvärdet bestäms med hjälp av diskonterade kassaflöden, skall följande information också lämnas:
(iii) den period över vilken företagsledningen har prognostiserat kassaflöden.
(iv) den tillväxttakt som använts för att extrapolera kassaflödesprognoser.
(v) diskonteringsräntan som tillämpas på kassaflödesprognoser.
(f) om en rimlig och möjlig förändring i ett viktigt antagande som företagsledningen har baserat den kassagenerande enhetens (gruppen av enheter) återvinningsvärde på skulle leda till att enhetens (gruppen av enheters) redovisade värde överstiger dess återvinningsvärde skall:
(i) det belopp med vilket enhetens (gruppen av enheter) återvinningsvärde överstiger dess redovisade värde anges.
(ii) det värde som tilldelats det viktiga antagandet.
(iii) den förändring av det värde som tilldelats nyckelantagandet som måste ske, efter införlivandet av eventuella effekter av denna förändring på andra variabler som används för att uppskatta återvinningsvärdet, för att enhetens (gruppen av enheter) återvinningsvärde skall vara lika stort som det redovisade värdet.

Om en del eller hela det redovisade värdet för goodwill eller immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod fördelats på flera kassagenererande enheter (grupper av enheter) och det belopp som sålunda tilldelats varje enhet (grupp av enheter) inte är betydande i jämförelse med företagets totala redovisade värde för goodwill eller immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod skall upplysning lämnas om detta faktum tillsammans med det sammanlagda redovisade värdet för goodwill eller immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod som fördelats till dessa enheter (grupper av enheter) enligt IAS 36. Dessutom, om återvinningsvärden för någon av dessa enheter (grupper av enheter) är baserat på samma nyckelantaganden och det sammanlagda redovisade värdet för goodwill eller immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod är betydande i jämförelse med företagets totala redovisade värde för goodwill eller immateriella tillgångar med obegränsad livslängd skall en redovisningsenhet lämna upplysning om detta faktum tillsammans med:

(a) det sammanlagda redovisade värdet för goodwill som fördelats till dessa enheter (grupper av enheter).
(b) det sammanlagda redovisade värdet för immateriella tillgångar med obegränsad nyttjandeperiod som fördelats till dessa enheter (grupper av enheter).
(c) en beskrivning av de viktigaste antagandena.
(d) en beskrivning av företagsledningens metod för att fastställa värdena som tilldelats nyckelantagandena, om dessa värden återspeglar tidigare erfarenheter eller, i förekommande fall, är förenliga med externa källor av information, och om inte, hur och varför de skiljer sig från tidigare erfarenheter eller externa informationskällor.
(e) om en rimlig och möjlig förändring i nyckelantaganden skulle orsaka att summan av de kassagenererande enheternas "(grupper av enheter") redovisade värde överstiger summan av deras återvinningsvärden:
(i) det belopp med vilket de sammanlagda enheternas (grupper av enheter) återvinningsvärden överstiger summan av deras redovisade värden.
(ii) värden som tilldelats de viktigaste antagandena.
(iii) det belopp med vilket värdet som tilldelats nyckelantagandet måste ändras, efter införlivandet av eventuella effekter av förändringar på andra variabler som används för att mäta återvinningsvärdet, för att summan av enheternas (grupper av enheter) återvinningsvärden skall vara lika stort som summan av deras redovisade värden.

En juridisk person (moderföretaget) skall enligt RFR 2.2 lämna uppgift om beloppet för de nedskrivningar och återföringar av tidigare nedskrivningar som påverkat fonden för verkligt värde.

Uppdaterad: 2009-10-01