Redovisa försäkringsavtal
Ett försäkringsavtal är enligt IFRS 4 ett avtal enligt vilket försäkringsgivaren
godtar en betydande försäkringsrisk från försäkringstagaren genom att försäkringsgivaren
åtar sig att ersätta försäkringstagaren om en specificerad osäker framtida händelse
inträffar.
IFRS 4 anger hur försäkringsavtal skall redovisas av de redovisningsenheter som utfärdar sådana här kontrakt.
En försäkringsgivare skall enligt IFRS 4 i slutet av varje rapporteringsperiod utvärdera om försäkringsskulderna är upptagna till tillräckliga belopp med hänsyn tagen till de uppskattade framtida kassaflödena avseende det försäkringsavtal som utfärdats av försäkringsgivaren. Om denna prövning visar att det redovisade värdet för försäkringsskulderna är otillräckliga mot bakgrund av uppskattade framtida kassaflöden skall hela skillnaden redovisas i resultaträkningen.
En försäkringsgivare kan enligt IFRS 4 ändra sina redovisningsprinciper för försäkringsavtal om, och endast om, dessa förändringar gör de finansiella rapporterna mer relevanta för läsarna och inte mindre tillförlitliga eller mer tillförlitliga och inte mindre relevanta för läsarna. En försäkringsgivare skall bedöma relevans och tillförlitlighet i enlighet med kriterierna i IAS 8.
En försäkringsgivare skall enligt IFRS 4 lämna upplysningar som identifierar och förklarar de belopp i de finansiella rapporterna som härrör från försäkringsavtal. En försäkringsgivare skall lämna upplysningar om:
(a) sina redovisningsprinciper för försäkringsavtal och tillhörande tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
(b) de redovisade tillgångar, skulder, intäkter och kostnader (och, om kassaflödesanalysen upprättas enligt den direkta metoden, kassaflöden) som härrör från försäkringsavtal. Dessutom, om försäkringsgivaren är cedant, skall upplysningar lämnas om:
(i) vinster och förluster som redovisats i resultaträkningen vid köp av återförsäkringar, och
(ii) om en cedant skjuter upp och amorterar vinster och förluster vid köp av återförsäkringar, amorteringarna under perioden och de belopp som fortfarande är oamorterade i början och i slutet av perioden.
(c) den process som används för att fastställa de antaganden som har störst effekt vid mätningen av de redovisade beloppen enligt (b). När det är praktiskt möjligt skall en försäkringsgivare också lämna kvantifierad information om dessa antaganden.
(d) effekten av förändringar i antaganden som använts för att värdera försäkringstillgångar och försäkringsskulder, varje förändring som ger en väsentlig effekt på de finansiella rapporterna skall visas separat.
(e) avstämningar av förändringar i försäkringsskulder, återförsäkringstillgångar och relaterade uppskjutna anskaffningsutgifter.
En försäkringsgivare skall enligt IFRS 4 lämna upplysningar som gör det möjligt för läsarna av de finansiella rapporterna att bedöma karaktären och omfattningen av de risker som härrör från försäkringsavtal. En försäkringsgivare skall lämna upplysningar om:
(a) sina mål, strategier och processer för hantering av risker som beror på försäkringsavtal och de metoder som används för att hantera dessa risker.
(b) [utgår]
(c) information om försäkringsrisk (både före och efter riskminimering genom återförsäkring), inklusive information om:
(i) känsligheten för försäkringsrisk (se punkt 39A).
(ii) koncentrationer av försäkringsrisk inklusive en beskrivning av hur företagsledningen fastställer koncentrationer och en beskrivning av det gemensamma särdrag som identifierar varje koncentration (t.ex. typ av försäkrad händelse, geografiskt område eller valuta).
(iii) faktiska krav jämfört med tidigare uppskattningar (dvs. utvecklingen för försäkringskrav). Upplysningar om utvecklingen för försäkringskav skall gå tillbaka till den period då det senaste väsentliga försäkringskravet uppstod för vilket det fortfarande finns osäkerhet om belopp och tidpunkt för betalning, men försäkringsgivaren behöver inte gå tillbaka mer än tio år. En försäkringsgivare behöver inte upplysa om försäkringskrav för vilka osäkerhet om belopp och tidpunkt för utbetalning typiskt sätt är löst inom ett år.
(d) information om kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk som punkterna 31-42 i IFRS 7 skulle kräva om försäkringsavtalet är inom tillämpningsområdet för IFRS 7.
(i) en försäkringsgivare behöver dock inte göra en mognadsanalys som krävs i punkt 39 (a) i IFRS 7 om information lämnas om tidsplanen för nettoutbetalningarna till följd av redovisade försäkringsskulder stället. Detta kan ske i form av en analys, av uppskattad tidsplan, avseende de belopp som redovisas i balansräkningen.
(ii) om en försäkringsgivare använder en alternativ metod för att hantera känslighet för marknadsförhållanden, såsom ett inbäddad värdeanalys kan försäkringsgivaren använda denna känslighetsanalys för att uppfylla kravet i punkt 40 (a) i IFRS 7. En sådan försäkringsgivare skall även lämna begärd information enligt punkt 41 i IFRS 7.
(e) information om exponering för marknadsrisk till följd av inbäddade derivat som ingår i ett värdförsäkringsavtal om försäkringsgivaren inte måste, och inte, värderar inbäddade derivat till verkligt värde.
En försäkringsgivare skall enligt IFRS 4 också lämna upplysning om antingen (a) eller (b) enligt följande:
(a) en känslighetsanalys som visar hur resultatet och det egna kapitalet skulle ha påverkats om förändringar i den relevanta riskvariabeln som var rimligt möjlig vid slutet av rapportperioden hade uppstått, metoder och antaganden som använts vid upprättandet av känslighetsanalysen och alla förändringar från föregående period i metoder och antaganden. Men om en försäkringsgivare använder en alternativ metod för att hantera känslighet för marknadsförhållanden, såsom en inbäddad värdeanalys, kan detta krav uppnås genom att lämna information om denna känslighetsanlys och de upplysningar som krävs enligt punkt 41 i IFRS 7.
(b) kvalitativ information om känslighet och information om de villkor i försäkringsavtal som har en väsentlig inverkan på belopp, tidpunkt och osäkerhet avseende försäkringsgivarens framtida kassaflöden.
IFRS 4 anger hur försäkringsavtal skall redovisas av de redovisningsenheter som utfärdar sådana här kontrakt.
En försäkringsgivare skall enligt IFRS 4 i slutet av varje rapporteringsperiod utvärdera om försäkringsskulderna är upptagna till tillräckliga belopp med hänsyn tagen till de uppskattade framtida kassaflödena avseende det försäkringsavtal som utfärdats av försäkringsgivaren. Om denna prövning visar att det redovisade värdet för försäkringsskulderna är otillräckliga mot bakgrund av uppskattade framtida kassaflöden skall hela skillnaden redovisas i resultaträkningen.
En försäkringsgivare kan enligt IFRS 4 ändra sina redovisningsprinciper för försäkringsavtal om, och endast om, dessa förändringar gör de finansiella rapporterna mer relevanta för läsarna och inte mindre tillförlitliga eller mer tillförlitliga och inte mindre relevanta för läsarna. En försäkringsgivare skall bedöma relevans och tillförlitlighet i enlighet med kriterierna i IAS 8.
En försäkringsgivare skall enligt IFRS 4 lämna upplysningar som identifierar och förklarar de belopp i de finansiella rapporterna som härrör från försäkringsavtal. En försäkringsgivare skall lämna upplysningar om:
(a) sina redovisningsprinciper för försäkringsavtal och tillhörande tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
(b) de redovisade tillgångar, skulder, intäkter och kostnader (och, om kassaflödesanalysen upprättas enligt den direkta metoden, kassaflöden) som härrör från försäkringsavtal. Dessutom, om försäkringsgivaren är cedant, skall upplysningar lämnas om:
(i) vinster och förluster som redovisats i resultaträkningen vid köp av återförsäkringar, och
(ii) om en cedant skjuter upp och amorterar vinster och förluster vid köp av återförsäkringar, amorteringarna under perioden och de belopp som fortfarande är oamorterade i början och i slutet av perioden.
(c) den process som används för att fastställa de antaganden som har störst effekt vid mätningen av de redovisade beloppen enligt (b). När det är praktiskt möjligt skall en försäkringsgivare också lämna kvantifierad information om dessa antaganden.
(d) effekten av förändringar i antaganden som använts för att värdera försäkringstillgångar och försäkringsskulder, varje förändring som ger en väsentlig effekt på de finansiella rapporterna skall visas separat.
(e) avstämningar av förändringar i försäkringsskulder, återförsäkringstillgångar och relaterade uppskjutna anskaffningsutgifter.
En försäkringsgivare skall enligt IFRS 4 lämna upplysningar som gör det möjligt för läsarna av de finansiella rapporterna att bedöma karaktären och omfattningen av de risker som härrör från försäkringsavtal. En försäkringsgivare skall lämna upplysningar om:
(a) sina mål, strategier och processer för hantering av risker som beror på försäkringsavtal och de metoder som används för att hantera dessa risker.
(b) [utgår]
(c) information om försäkringsrisk (både före och efter riskminimering genom återförsäkring), inklusive information om:
(i) känsligheten för försäkringsrisk (se punkt 39A).
(ii) koncentrationer av försäkringsrisk inklusive en beskrivning av hur företagsledningen fastställer koncentrationer och en beskrivning av det gemensamma särdrag som identifierar varje koncentration (t.ex. typ av försäkrad händelse, geografiskt område eller valuta).
(iii) faktiska krav jämfört med tidigare uppskattningar (dvs. utvecklingen för försäkringskrav). Upplysningar om utvecklingen för försäkringskav skall gå tillbaka till den period då det senaste väsentliga försäkringskravet uppstod för vilket det fortfarande finns osäkerhet om belopp och tidpunkt för betalning, men försäkringsgivaren behöver inte gå tillbaka mer än tio år. En försäkringsgivare behöver inte upplysa om försäkringskrav för vilka osäkerhet om belopp och tidpunkt för utbetalning typiskt sätt är löst inom ett år.
(d) information om kreditrisk, likviditetsrisk och marknadsrisk som punkterna 31-42 i IFRS 7 skulle kräva om försäkringsavtalet är inom tillämpningsområdet för IFRS 7.
(i) en försäkringsgivare behöver dock inte göra en mognadsanalys som krävs i punkt 39 (a) i IFRS 7 om information lämnas om tidsplanen för nettoutbetalningarna till följd av redovisade försäkringsskulder stället. Detta kan ske i form av en analys, av uppskattad tidsplan, avseende de belopp som redovisas i balansräkningen.
(ii) om en försäkringsgivare använder en alternativ metod för att hantera känslighet för marknadsförhållanden, såsom ett inbäddad värdeanalys kan försäkringsgivaren använda denna känslighetsanalys för att uppfylla kravet i punkt 40 (a) i IFRS 7. En sådan försäkringsgivare skall även lämna begärd information enligt punkt 41 i IFRS 7.
(e) information om exponering för marknadsrisk till följd av inbäddade derivat som ingår i ett värdförsäkringsavtal om försäkringsgivaren inte måste, och inte, värderar inbäddade derivat till verkligt värde.
En försäkringsgivare skall enligt IFRS 4 också lämna upplysning om antingen (a) eller (b) enligt följande:
(a) en känslighetsanalys som visar hur resultatet och det egna kapitalet skulle ha påverkats om förändringar i den relevanta riskvariabeln som var rimligt möjlig vid slutet av rapportperioden hade uppstått, metoder och antaganden som använts vid upprättandet av känslighetsanalysen och alla förändringar från föregående period i metoder och antaganden. Men om en försäkringsgivare använder en alternativ metod för att hantera känslighet för marknadsförhållanden, såsom en inbäddad värdeanalys, kan detta krav uppnås genom att lämna information om denna känslighetsanlys och de upplysningar som krävs enligt punkt 41 i IFRS 7.
(b) kvalitativ information om känslighet och information om de villkor i försäkringsavtal som har en väsentlig inverkan på belopp, tidpunkt och osäkerhet avseende försäkringsgivarens framtida kassaflöden.
Copyright 2009 © Arsredovisning.biz